Var inte rädd

Introduktion

Var inte rädd – allting är i Jesu händer, är temat och titeln

för den här boken. En bidragande orsak till bokens titel

är vissa kristnas rädsla inför Jesu snara tillkommelse. I

samband med min tidigare bok Uppryckandet, och mina

predikobesök i ämnet, har nämligen en viss reservation

uttryckts att detta ämne ”kan skapa rädsla”. En rädsla för

att inte vara redo. Och det är naturligtvis inte meningen

att den som är frälst skall känna en sådan rädsla, om man

inte lever i medveten synd.

Boken vill vara ett budskap om att: Allting är i Jesu

händer, och att han känner de sina och vill rädda oss som

tror på honom ur en värld som går förlorad. Då Paulus talar

om detta så säger han: ”Ge nu varandra tröst med dessa

ord.” 1 Tess. 4:18. Det är Guds ord om Jesu kärlek och

försoning med Gud, som ger oss den rätta trösten och det

rätta hoppet för vår evighet. De yttersta dagarnas profetior

talar också om detta hopp. Profeten Joel säger: ”Det skall

ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta

av min Ande över allt kött.” Apg. 2:17 (1917 års övers.)

6

Jesu snara tillkommelse vill vara en sporre även för

alla kristna att tiden hastar för människors frälsning. Jag

har därför lagt stor vikt med att förkunna Guds nåd även

i detta sammanhang. Guds ord säger oss nämligen att ”av

nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva

är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma

sig.” Ef. 2:8-9. Söker vi Guds ords ledning i detta

så beskyddas vi från att bli kvarlämnade då uppryckandet

sker: ”I ett nu på ett ögonblick.” 1 Kor. 15:51. Vi behöver

då inte vara rädda utan vänta detta som ”vårt saliga hopp”,

som Paulus uttrycker det. Tit. 2:13.

Vad som däremot kan göra oss rädda är om vi lever i

medveten synd. Och där vill boken vara en väckelsesignal

till bättring. Samtidigt kan vi som medvetna kristna känna

stor bävan inför mötet med en gudsuppenbarelse. Och

där vill jag i ett av bokens första kapitel beskriva en sådan

situation. Då Adam flyr Gud efter syndafallet, kallar Gud

på honom och ropar: ”Adam var är du?”

Men faktum är att man även som kristen bekännare kan

bli så bunden vid denna värld och de jordiska ägodelarna,

att man inte kan säga som Paulus: ”Vårt hemland är himlen,

och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren

Jesus Kristus.” Fil. 3:20. Då kan man uppleva en form

av rädsla inför Jesu snara tillkommelse. Men det erbjuds

en underbar väg in i frälsningens helöverlåtelse på nytt.

Därför får vi som kristna se till att leva i Guds ord och

7

hans Andes välsignelse. Då skall vi räddas undan den värld

som själv orsakar att den blivit ”sparad till eld”, som Petrus

uttrycker det i sitt andra brev. 2 Pet. 3:7.

Men jag har förståelse för att man kan frestas till tvivel

på om man verkligen är redo när uppryckandet sker ”i en

stund när vi inte väntar det”, som Paulus beskriver det. 1

Kor. 15:51. Man kan därför anfäktas av rädsla i stället för

att det skall vara vårt saliga hopp.

Men vi måste veta att vi är inga felfria ”helgon”. Det

är bara Jesus som var en helig människa. När Jesus kommer

och hämtar oss, hämtar han ”syndare frälsta av nåd”.

Johannes skriver: ”Men om vi vandrar i ljuset, såsom han

är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra, och blodet

från Jesus, hans son, renar oss från alla synd.” 1 Joh. 1:7.

Då är vi redo vilket ögonblick som helst. Till dess skall

vi bygga och plantera i den värld vi nu lever i. Men vårt

hemland är himlen. Då behöver vi inte heller vara rädda

inför den yttersta tidens tecken på att uppryckandet skall

ske överraskande.

Ett påtagligt tidstecken till detta är Jesu egna ord om

det nuvarande tidsläget. ”På jorden skall folken gripas av

ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån.

Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det

som skall komma över världen… Men när detta börjar ske,

så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er

förlossning.” Luk. 21:25-28. (Sv. Folkbibeln)

8

I skrivande stund upplever vi även en splittrad Europaunion,

genom att Storbritannien drar sig ur densamma.

Experter menar att det kan ha en dominoeffekt och att

bland annat det världspolitiska läget försämras på olika

områden. Här ser vi hur vi ”står rådlösa”.

Nämnda union var något många satt sitt hopp till som

en fredsbevarande enhet. Kanske är vi framme vid antikrists

framträdande? Han som först skall bli en världsfredens

mäklare. Men hans mål är att förföra människorna in i den

vredesdom som skall drabba mänskligheten. Upp. 6:12-16.

Inom bibelforskningen menar många att den grymme hedniske

Antiokus Epifanes (175-163 f.Kr.) utgör en profetisk

förebild på den kommande världshärskaren antikrist. Vi

kan läsa om honom i Daniels nionde kapitel. Dan. 9:27.

Här vill jag citera ett dokumenterat uttalande av en

tidigare statsminister i Belgien, Paul Henrik Spaak. Citatet

är uppsatt på väl synlig plats i FN-parlamentets utrymmen.

Vad vi behöver är en man med tillräcklig

resning som kan få alla människors tilltro och

som kan lyfta oss ur det ekonomiska träsk

som vi håller på att sjunka ner i. Sänd oss en

sådan man, må han vara gud eller djävul, så

kommer vi att välkomna honom.

(Citat ur Bob Sheltons bok Guds profetiska

plan, Semnos förlag.)

9

Detta gäller naturligtvis inte bara ”det ekonomiska träsk”

som här nämns, utan även den politiska oron länderna

emellan. Men om vi lever i Guds Andes ljus behöver vi

som tror på Guds ord, inte vara rädda. Ty: ”Gud har inte

bestämt oss till att bli offer för vreden utan till att vinna

frälsning genom vår herre Jesus Kristus.” 1 Tess. 5:9.

Ofta när det ser som mörkast ut har Gud något stort i

beredskap. Här och var i vårt land tänds väckelsens eldar,

ofta i de minst anade sammanhang. Och ofta även i små

sammanslutningar, vilket boken kommer att framhålla.

Min tro är att vi står inför den sista stora andeutgjutelsens

väckelse. Detta inför att Jesus skall rädda sin troende

skara. Och Gud är kärlek, han sträcker därför ut sina frälsande

armar till var och en som vill tro på Hans Son, Jesus

Kristus, ty ”så älskade Gud världen att han gav den sin ende

Son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan

ha evigt liv.” Joh. 3:16. Dessutom skriver aposteln Petrus:

”Efter hans löfte väntar vi på nya himlar och en ny jord

där rättfärdighet bor.” 2 Pet. 3:13. Se också Upp. 21:1-4.

Hans Jansson

Uppsala

sommaren 2016

10

11

Kapitel 1

Var inte rädd

för Gud

Det ligger i människans natur att man fruktar för Guds

heliga närhet. Det grundlades då den första människan,

Adam, bröt mot Guds befallning att inte äta av den

förbjudna frukten. Då han ändå gjorde det förlorade människosläktet

Guds härlighet och gör som Adam gjorde då

han hörde stegen från Gud. Han gömde sig för sin skapare.

Men om vi i dag träder fram i ljuset genom Guds frälsande

nåd, blir vi renade från allt det som kommit oss att

fly Gud. Ty ”om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset,

då har vi gemenskap med varandra, och blodet från Jesus,

hans Son, renar oss från all synd.” 1 Joh. 1:7.

Ändå är det så att vi bär på en förgänglig kropp på grund

av Adams synd. Men även våra kroppars brister har Jesus

burit på korset och Jesaja profeterade om detta 700 år innan

det skedde: ”Han blev genomborrad för våra överträdelsers

12

skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt

på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är

vi helade.”Jes. 53:5. (Sv. Folkbibeln) Det finns ett helande

för både kropp och själ i Jesus försoning på Golgata kors.

Gud älskar sin skapelse så högt att han har utgivit sin

enfödde sons blod på korset för vår återförening med honom.

Han skall även en gång frigöra hela skapelsen från

dess fördärv. Och Paulus säger i Romarbrevet: ”Vi vet att

hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Och till och

med vi som har fått Anden som en första gåva, också vi

ropar i vår väntan på att Gud skall göra oss till söner och

befria vår kropp.” Rom. 8:22-23.

Gud har uppenbarat sin kärlek till människan genom

befrielsen från synden som tidigare skapat fruktan. Det

spelar ingen roll vilken synd det gäller. Bibeln berättar att

Jesus till och med bad för de som spikade fast honom på

korset. Luk. 23:32. Och hans kärlek gäller alla människor

på hela jorden.

Han är inte en gud som befaller de sina att döda andra

människor, vilket somliga tror. En sådan befallning kan

endast komma från ondskans herre, djävulen själv. Hans

vrede är stor och därför vill han fördärva Guds skapelse.

Många blir i dag vilseförda till en ”gud” som i själva verket

är ondskans herre. Paulus säger i sitt brev till Korinth:

”Satan själv uppträder ju som en ljusets ängel.” Och det är

vad som sker i nämnda villfarelser. 2 Kor. 11:14.

13

Därför behöver vi alla lära känna den levande Gudens

kärlek, uppenbarad genom Jesus Kristus. Han som säger:

”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern,

utom genom mig.” Joh. 14:6. Och det står om Guds

Son, Jesus Kristus: ”Hos ingen annan finns frälsningen. Och

ingenstans bland människor under himmelen finns något

annat namn som kan rädda oss.” Apg. 4:12.

Jag vet en kraft som helar ett söndersargat bröst

Som skänker ro och vila hugsvalelse och tröst

Som mäktigt kan bevara min klädnad vit och skär

Den kraften Jesus är, den kraften Jesus är