Uppryckandet

Förord

Det är en förmån att få skriva förord och rekommendera denna bok, skriven av pastor Hans Jansson, Uppsala.

En bok där författaren på ett initierat sätt vill förmedla Gudslöften om att rädda sin församling undan kommand vedermödor över en i synd fördärvad värld, vilket Paulus kallar: ”vårt saliga hopp”.

Det hoppet är en följd av tron på Jesus som Frälsaren.

Det är vad Bibeln kallar för vårt uppryckande, och betyder

att Herren Jesus skall hämta de sina till sin himmel.

Församlingen kommer då osynligt för den övriga världen,

möta Jesus i rymderna för att alltid vara hos honom. Detta

är en ”hemlighet”, som Paulus kallar det och som bokens

innehåll vill förklara.

Pastor Hans Jansson har ivrigt uppmanats att skriva

en bok i detta ämne och det är med stor ödmjukhet och

ingående bibelstudier han åtagit sig denna uppgift.

Hans Jansson har skrivit flera böcker där han vidrört de

yttersta tingen. I denna bok har han helt ägnat sig åt detta

vårt saliga hopp, för att förmedla evangeliets glada och

hoppfulla budskap. Såsom Paulus skriver om detta:”Trösta

varandra med dessa ord.”

Det är den trösten om vår frälsning för tid och evighet

vi behöver i dag. I en tid då: ”människor grips av ångest

6

och står rådlösa vid havet och bränningarnas dån. Då

människor ger upp andan av skräck, i väntan på det som

skall komma över jorden”, såsom Jesus profeterar i Lukasevangeliets

tjugoförsta kapitel.

Denna räddning har till och från varit aktualiserat i de

kristna församlingarna. Men det har blivit tyst om detta

under de sista åren, menar författaren. Det har dock varit

levande redan under den första kristna tiden, men försvagats

under medeltiden. Men kommit åter i dess slutskede

och i detta syfte har också boken belyst ovanstående med

kyrkohistoriska belägg i bokens text.

”Det är i stor ödmjukhet jag skrivit denna bok”, säger

Hans Jansson, ”men med förvissning om att den nåd som

frälst oss från synden också skall frälsa oss till himlen, undan

den kommande vedermödans domar. Låt oss bedja att

inte bli kvar i en värld som är dömd till undergång. Men

som Jesus en dag skall upprätta då han kommer åter inför

alla folks ögon tillsammans med den tidigare uppryckta

församlingen. Se Juda brev v: 14. Sak.14 b”.

Hans Jansson, som tillhör Pingstförsamlingen i Uppsala,

och är en trogen medlem, står till förfogande för församlingar

att komma och i bibelstudiets form presentera sina

tankar i bokens ämne.

Kent Cramnell

Uppsala, sommaren 2013

7

Kap itel 1

Väckelse i

församlingarna

Det är med stor ödmjukhet och respekt jag närmar mig

ämnen som rör den yttersta tidens händelser. Särskilt som

jag vet att det finns delade meningar om detta. Men jag är

även i detta fall i gott sällskap. Ty då Paulus kom till Korint,

kände han sig: ”Svag, rädd och mycket orolig”, som han

senare skriver. Men han kunde också därför vittna om att

han fått övertyga dem om evangeliets sanning: ”genom en

bevisning i Ande och kraft.” 1 Kor 2:1-3. Så vill också jag

bedja om att genom Andens bevisning få framföra mitt

vittnesbörd.

Min bön är nämligen att vad jag skriver skall bli en

återupptäckt av en förkunnelse som man under senare år

saknat. Och jag upplever att en sådan förkunnelse måste

ske genom: ”en bevisning i Ande och kraft.”

Man talade ofta i Pingstväckelsens tidigare år om att

förkunna: ”ett fullt evangelium.” Och det är där bristerna

8

visar sig alltmer i vår tid. Speciellt i frågor som rör den yttersta

tiden. Den tid som vi närmar oss allt mer. Då är det

viktigt med klara besked om det som står först på Guds

agenda. Nämligen att församlingens tjänst på jorden skall

avslutas med att Jesus hämtar den till sin härlighet.

Jesus har lovat att han skall komma tillbaka och ta oss

hem till sig, för att vi skall vara där han är. Joh 14:3. Det

får inte förknippas med hans återkomst till jorden. Då

skall han komma i makt och ära tillsammans med: ”sina

mångtusen heliga”, vilka utgör församlingen han tidigare

hämtat. Juda brev v:14. Vi är som hans församling frälsta

från synden men också från den vedermöda som skall

komma över jorden. Därför skriver Paulus till de nykristna

i Rom: ”När vi nu står rättfärdiga genom hans blod hur

mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta

från vrededomen.” Rom.5:9.

Om detta skriver han även till församlingen i Tessalonike,

att: ”Herren skall själv stiga ner från himlen. Och först

skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi

som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans

med dem för att möta Herren i rymden.” 1 Tess.4:16-17.

Därav uttrycket: ”uppryckandet”. Något som skall ske

osynligt för den övriga mänskligheten. De skall bara se och

uppleva konsekvenserna utav att de kristna är borta. Det

blir alltså ett möte i rymderna och det handlar om åtskilliga

miljoner människor som kommer att saknas på jorden.

9

UPPRYCKANDET OCH

LAMMETS BRÖLLOP

Många av oss tror att tiden då är inne för det i bibeln

beskrivna: ”Lammets bröllop”. Det som kommer att hållas

mellan Jesus och bruden som utgör den globala kristna

församlingen här på jorden. Det kan vara utav intresse i

det sammanhanget att ta den judiska bröllopsceremonin i

beaktande. Det judiska bröllopet varade nämligen i sju dagar.

Och eftersom bibeln ofta talar om ”årsdagar”, skulle

det kunna vara möjligt att Jesus hämtar sin brud inför den

sjuåriga vedermödan på jorden. Personligen ser jag det som

något mycket troligt.

Förkunnelsen om församlingens räddning från vedermödans

vredesdomar har tystnat i våra församlingar.

Uttryck som: ”uppryckandet” och ”Lammets bröllop”,

är som latin och obegripligt för yngre generationer i dag.

Men Paulus konstaterar: ”hur skulle de kunna tro på det

som de inte har hört? Och hur skulle de kunna höra, om

ingen predikade? Och hur skulle de kunna predika, om de

inte blev utsända?” Rom 10:6.

Här behövs en skärpning bland oss förkunnare. Min bön

är att den som läser denna bok skall känna Guds kallelse

att vittna om detta och i tro ivrigt söka rädda människor

för att få dem med oss till himlen. Innan allt det som skall

drabba människorna går i uppfyllelse. I dag uppfylles näm10

ligen det som Jesus menade då han sa: ”Allt detta är bara

början på födslovåndorna.” Matt.24:8.

Somliga vet vad jag talar om och jag ber därför om

förbön att få nå in i allas hjärtan med detta budskap. Ty

detta om: ”Jesu snara tillkommelse”, är nyckeln till väckelse

i församlingarna. När dessa sanningar blir verklighet är

man villig att offra sin tid och sina tillgångar för människors

frälsning. Och det är hos oss i församlingarna denna

landsomfattande väckelse måste börja.

Det som förvånar mig är att det gått så långt i kristna

led att man kallar förkunnelsen om församlingens uppryckande

för något suspekt, vilket framgått i kristen press. Det

vill säga, något tvivelaktigt. Det tycks som om man saknar

tron på att för Gud är allting möjligt.

Detta är vårt ”saliga hopp”, som Paulus uttrycker sig

om uppryckandet. Därför att vår Frälsare, uppstånden från

det döda deklarerade: ”Jag har fått all makt i himlen och

på jorden.” Matt 28:18.

JESUS HAR ALL MAKT

Vi behöver inte bekymra oss om hur: ”han skall förvandla

vår bräckliga kropp, så den blir lik den kropp han

har i sin härlighet”, då vi uppryckes: ”Ty han har makt att

lägga allt under sig”, som det står i Fil 3:21. Därför tror

11

vi exempelvis på sådant som den mänskliga vetenskapen

inte förstår. Som till exempel att: ”genom tron förstår vi

att världen har skapats genom ett ord av Gud, så det vi ser

inte har blivit till av något synligt.” Heb 11:3.

Samma makt har Jesus nu. ”Han skall förvandla vår

bräckliga kropp, så att den blir lik den kropp han har i

sin härlighet. Ty han har makt att lägga allt under sig.” I

den kroppen uppstod han från det döda. Och så skall de i

Kristus döda tillsammans med de kristna som då lever förvandlas.

Vi ser ivrigt fram mot en väckelse i vår tid genom

att vi ser att tidstecknen visar på Jesu snara ankomst. Vi

ser fram emot att få mängder av härligt frälsta människor

med oss då Jesus hämtar oss till sig. Vi tror att det är ett

tidstecken då nu 50 % av jordens befolkning berörs av en

evangelisk apostolisk väckelse.

Men i vår själviskt välmående världsdel har ännu inte

tron på Guds obegränsade möjligheter fått insteg. Man undervisar

i stället både unga och äldre att: ”Herren dröjer.”

Men om slutet på en sådan filosofi, råder jag var och en att